Tiden går så sakta, vi längtar efter dig Valpis!

Ännu en tidig morgon. Läser avundsjukt om barn som sover till 7 eller 8 på morgonen. Det har mina aldrig gjort, mellan 5 och 6 tycker dom att det är lagom tid att stiga upp, året om. Så att stanna uppe halva nätterna för att titta på Tv eller pilla navelludd är inget vi kunnat göra på många år. De sista dagarna har vi kastat oss i säng våd 20.30 - snåret. Allt för att samla lite sömn nu innan Valpis kommer.

Ja, det där med namn till Valpisen är inte det lättaste. Som vi funderat och funderat för att komma på ett riktigt bra namn. Men icke, inte än.

Den stackaren kommer att vara namnlös när vi hämtar honom.

Nu är det enbart 6 dagar kvar tills det är dags att hämta hem honom! Som vi längtar! Täcket och de sista leksakerna kommer under veckan och med lite tur kan vi komma över en mindre Canvasbur till en billig penning. Vi fick låna en i storlek JÄTTESTOR av mamma och pappa men eftersom vi redan har en stålbur i storlek JÄTTESTOR så får dom behålla den. Vi är ute efter en liten canvasbur som vi kan lära Valpis är trygghet och vila och som utan problem går att fälla ihop och ta med.

Stålburen står där den står, väger sina kilon och är lika smidig att kånka runt på som ett kylskåp ungefär.

Vi får se om orken finns att dra iväg med vänninan och henner Allvar till ridhusträningen ikväll. Annars är veckan uppbokad med föräldragrupp, BVC-besök och lite annat smått och gott.

Ingen tur med presenten hade han, trots att vi höll tummar och tår för en miljon eller två.

Men vem behöver miljoner när man har barnbarn att jonglera med?

Kusin Diesel säger att hon varken behöver miljoner eller barnbarn, räcker med min husse och matte och möjligen en liten kakbit...

Denna bilden överrenstämmer ganska bra med vad som hände hemma hos oss igår. Det började med att jag skulle städa lilltösens rum varvid vi blev ovänner och alla hennes saker hamnade i köket. Då kunde jag lika gärna rensa ut och byta ut hennes bokhylla mot en vägghylla för att minimera risken till totalt kaos igen.

Mitt under detta projekt dyker jag in i båda flickornas rum vilket slutar med 5 ica-kassar och en sopsäck med pappersklipp, förpackningar, gamla playdooburkar, baksidor från klistermärken, snörstumpar osv. Lämnade sedan kvar resten av innehållet i deras skrivbord och lät dom organisera upp det själva.

Under tiden åkte bokhyllan ner i källaren vilket innebar att jag kastade mig ner för att ställa in skorna, vilket var min tanke, detta ledde också till att jag började rota fram skor ur förråden vilket i sin tur gav resultatet att även källaren började anta utseendet "efter tromben". Mitt i detta kaos höll vi även på med tvätten och tömde pannrummet på skräp.

Att organisera upp efter tromben tog hela dagen och vi lyckades fylla ett helt släp med skräp. Dessutom fick vi aldrig upp något hylla i lillttösens rum - vi hade ingen. Skönt var det när det var färdigt i alla fall. Tydligen sägs det här "tromb-syndromet" gå i släkten.

När vi väl parkerade oss i soffan kändes det ganska gott!

Idag väntar tömning av släp och lite fars dag-firande hos barnens Mofa.

Denna morgonen började fridfullt både jag och Micke vaknade tillsammans med lilleman vid 5. Tände lite ljus, körde igång lite kaffe och mös medan han åt välling och stökade runt i sängen.

Sen vaknade lillfisan och än så länge är läget under kontroll - även om hon börjar bli otålig och klättra runt i soffan letandes efter överblivet godis från igår - våra barn får ingen riktig mat.

Alla goda ting har dock en ände, så även lugnet och tystnaden som så sällan stannar till i detta hem. Hör hur de stora barnen tisslar där uppe och snart flyr lugnet sin kos, jag förstår honom det skulle jag också göra om jag var han...

Fredagsmys med mina allra finaste.

 Någon som aldrig vill var med på bild...

Minimysen.

Fredagsgodis!  

Vi närmare oss med stormsteg dagen D!

Nu är det bara 10 dagar tills vi åker iväg, 11 tills det är dags att hämta hem lilleman, dags att boka hotell med andra ord. Får ta itu med det ikväll.

Vi funderar fortfarande på namn, men det är svårt, svårare än när vi funderade på namn till barnen. Det får inte vara för långt, inte för krångligt eller för svårt att uttala samtidigt som det ska vara en mjukt namn med twist. Och så ska det passa Valpis till utseende och personlighet. Vågar man vänta med namn till efter Valpis har varit hemma hos oss ett tag?

Idag är det fredag och det ska vi fira med Tacos och mys framför Tv:n. Innan dess får snabeldraken åka fram, något vi måste se till att öva lilla Valpis på. D. avskydde dammsugaren och jag lyckades aldrig få honom att gilla den till 100% trots idoga försök. Gör om gör rätt.

Sitter och njuter av lugnet.

Tösen på dagis och sonen skäller på spegelbilden på babygymmet.

Igår läste jag färdigt F. Steen's bok Hundcoachen - helt ok grundbok - han tog upp lite om mycket, själv skulle jag vilja veta lite mer om mycket.

Nu ska jag försöka få tag i se böckerna som fanns med vid köp av Expressen då jag hört att de ska gå djupare in på varje område. Dock känner jag inte för att ge de pris som de säljs till på Adlibris utan avvaktar till folk tröttnar på dom och skänker bort dom på Tradera. I annat fall får jag åka hem till vänninan och låna hennes soffa och böcker en eftermiddag.

I eftermiddag bär det av till naprapaten. En bieffekt av två barn tätt är en något skev ram vilket jag hoppas att han kan rätta till. Det hade inte skadat att ta sig till gymmet ibland för att återfå grundstyrkan, men dygnet har bara sina 24 timmar.

Finns ork och lust så hakar jag senare ikväll på vänninan och hennes yrväder till ridhusträningen. All kunskap och alla tips man kan plocka upp på vägen är värdefulla. Vill dessutom dela med mig glädjen över Valpis och kolla upp eventuella kursstarter till våren.