Visst verkar han nöjd? 

Det är han, som han sliter och tuggar. Är förtjust i märgben, återanvänder dom gärna när det är "tomma" genom att fylla dom med något annat smaskigt och lägga dom i frysen.

Dexter hade hela puffe och korgen fulla med märgben när han bodde hos oss,  han brukade springa och hämta när han var sugen och han hade sina favoritben som var mer slitna än andra. Stora tösen nämnde precis tillfälle då vi lade små bitar med köttbulle i märgbenen och gömde i hela trädgården, då hade han att göra.

Det går inte att undvika att tänka på Dexter nu när Casper är hemma, man jämför så klart och försöker komma ihåg hur man gjorde och hur det var. Det går i ock för sig inte en dag utan att man tänker på honom oavsett. Han är saknad, min älskade hund.

Ett fotografi från dagen då han lämnade oss för sitt nya hem.

En del av mitt hjärta tillhör för alltid denna fining.